texttexttexttext i all oändlighet
Ingen vet egentligen hur hon mår. Det vet inte ens hon själv.
Hon vill hjälpa alla hela tiden men vet inte om hon vill ha hjälp själv. För att kunna säga allt hon vill måste hon öppna sig.
Och det kan vara svårt att stänga dörrar till sitt inre.
Bättre då att hålla tyst, stoppa huvudet i sanden och vända ryggen åt alla problem. Åtminstone på ytan så att ingen annan ser.
Hon kämpar hela tiden. Kämpar sådär mycket att hon blir helt slut och tillslut faller i gråt eftersom ingenting går som hon vill. Hon tappade hoppet för en stund sedan men kämpar ändå på.
Någonstans har hon tappat bort sig själv. Men hon är faktiskt starkare än hon tror.
Och jag tror att hon behöver hjälp att hitta sitt eget jag..
Hon vill hjälpa alla hela tiden men vet inte om hon vill ha hjälp själv. För att kunna säga allt hon vill måste hon öppna sig.
Och det kan vara svårt att stänga dörrar till sitt inre.
Bättre då att hålla tyst, stoppa huvudet i sanden och vända ryggen åt alla problem. Åtminstone på ytan så att ingen annan ser.
Hon kämpar hela tiden. Kämpar sådär mycket att hon blir helt slut och tillslut faller i gråt eftersom ingenting går som hon vill. Hon tappade hoppet för en stund sedan men kämpar ändå på.
Någonstans har hon tappat bort sig själv. Men hon är faktiskt starkare än hon tror.
Och jag tror att hon behöver hjälp att hitta sitt eget jag..
Kommentarer
Postat av: Myra
Det där skulle kunna varit jag... Så typiskt mig att hjälpa andra och sätta mig själv i andra hand. Känner mig egoistisk så fort jag kräver något. :/
Men på vägen så har jag lärt mig att man måste ta för att kunna ge. Och jag blir sakta men säkert bättre på det.
Kram på're! Massvis.
Trackback