Cancan

Efter en natt fylld av svordomar, väsanden, springanden, klättranden, morrningar, sparkningar och (med start nu på morgonen) även vattensprutanden är det ett under att min katt fortfarande lever. Samt att jag överhuvudtaget har kravlat mig upp ur sängen.

Jag är faktiskt pigg och vaken, om det beror på kaffet eller något annat det vet jag inte men jag sitter här i alla fall, har varit nere i tvättstugan med första omgången och har avklarat frukosten. Till och med lyckats få iväg lillasyster yster i tid till skolan. Eller ja, skapligt i tid i alla fall men kan avslöja att det snarare är regel än undantag att hon inte kommer dit i tid. Slappis-Jonna.

För att återgå till katten så var det mest Jonna som fick lida av henne. Mig brydde hon sig inte så mycket om, bättre att ta ut sina aggressioner på "främlingar" eftersom det är mig som hon lär få dras med resten av livet. Smart katt...