Pump it up

Var och tränade förut och det var kämpigt till en början. Hade ingen träningslust och då blir jag mest förbannad när jag står där och värmer upp på Crosstrainern bara för att jag tycker det känns så tråkigt och meningslöst. Körde styrka sen och det i överkroppen, benen sparar jag tills i morgon för Worldclass invaderades av folk med ångest över allt de smällt i sig i matväg i helgen när jag var klar med överkroppsträningen. Motivationen blev bättre då och jag kände mig rätt nöjd med mig själv när jag gick därifrån.

När jag tränade på Hälsohuset i Vadstena så var jag där 5-6 dagar i veckan ungefär och jag fattar inte vart jag fick motivationen ifrån då. Jag minns inte att jag tyckte det var tidsödande eller jobbigt någon gång (kan i och för sig ha förträngt det ganska mycket). Jag tränade inte bara på gymmet då utan red även 4-6 dagar i veckan och jobbade på fritids (dvs mycket aktiviteter i form av innebandy och fotboll). Jag måste se till att bli så igen, för det här går ta mig sjutton inte.

Nu blir det läsning av en ointressant artikel. Blä för den och önska mig lycka till.

Det är frågan

Sitter och kollar lite på bikinis på Nellys. Funderar på om jag får valfri kropp därifrån på köpet om jag beställer?

Jag tror nämligen inte att de kommer se lika snygga ut på mig som de gör på tjejerna som bär dem på bilderna.

Som på en banan eller räkmacka

Oj. Det var länge sen.

Hej! Jag är då den där Sarah som lyckas med ganska mycket som inte många andra lyckas med. Till exempel halkar under promenaden med hunden och sopar i som attan. Naturligtvis går inte denna händelse obemärkt förbi utan en bilchaufför tutar en glad truddelutt för mig. Pekade och skrattade säkert också.

Lyckas även nästan svimma under tandläkarbesök. Att det sedan inte var jag utan hästen som skulle fixas gjorde bara det hela ännu värre. Kan tillägga att det var värre när vi var inne med stora hästen. Då kräktes jag nästan också.

Skottade taket på hästtransporten, och fick givetvis ungefär hälften över mig och innanför tröjan. Tummen upp för det!

Har även lyckats med att inte plugga. Det är ju så att jag måste klappa mig själv på huvudet (eller sparka mig själv i arslet och skrika "ta tag i det för helvete!").

Ja det var väl allt. För nu.

Homebuy

Jag trotsade snöyran nyss och gav mig iväg till Hemköp (mysig butik och ungefär tio gånger bättre utbud än ICA vis Skvallertorget måste jag säga). Behövde fylla på förrådet lite eftersom hem färden till Vadstena flyttat på sig till morgondagen. Innan promenaden dit hade jag funderingar på att ge mig iväg en sväng till gymmet också men... nej. Det får bli storstädning och inneaktiviteter resten av dagen. Träning i light-version kan vi kalla det.

Om jag frågade mina kurseldare nu skulle de säkert säga att det här är är ett utmärkt väder för plugg och fix inför alla seminarier vi har. Jag säger att det är helg och jag hinner ändå. Hoppas jag.

Nu höjer jag volymen och tar itu med badrummet. Det ska glänsa!

We can pop together

Jag är så himla trött för tillfället. Det tar på en att rätta religionsprov, låtasas att man har koll på Afrikas alla länder (bättre än vad jag trodde faktiskt), försöka få någorlunda ordning på en drös med "soon to be" tonårskillar som tyckte att det var hur töntigt som helst att ha cheerleading på gymnastiken. Blev mer cheer på eftermiddagen (men då med mycket mer sammarbetsvilliga elever). Hade dessutom den mest intressanta och uppriktiga diskussionen på länge med ett gäng grabbar. De är inte så dumma som de ser ut.

Jag ska hem till Vadstena i helgen (wihuu!) men inte ikväll för jag orkar inte. Jag ska ta ett varmt bad och ett eller två glas vin istället. Sen så ska jag äta popcorn också, bara för att det är fredag.

Angående pocornen så har jag gett med mig och börjat köra på micro-pop trots att jag i stort sett aldrig gjort det förut. Jag är van vid att poppa på spisen men mina kastruller vill inte det. Eller rättare sagt: Jag har inte rätt sorts kastrull för jobbet. Det ska vara den där tunna med slitet, ljusrött (nej inte rosa) lock som hängt med hemma hos mamma och pappa så länge jag kan minnas. Den kan man minsann poppa i.

För övrigt är det sjukt kallt i min lägenhet igen.

18 februari

Idag fyller världens finaste människa 25 år och jag har turen att ha henne som min bästa vän. Hon är underbar, envis, godhjärtad, snäll, generös, vacker, livfull, enastående och helt enkelt fantastisk!

Frida, allt mitt är ditt och vi är samma fast delat på två. Ett ord eller enblick och vi vet vad som rör sig i den andras huvud, vilka känslor som strömmar runt i kroppen och vad vi skulle kunna säga fast vi inte behöver det. Vi vet redan. Det här låter som en kärleksförklaring men det är inte så jag menar. Men Frida är min själsfrände och så har det varit sen den första sommaren när jag var 12 och hon 14 och vi lärde känna varandra. Hästsommar, kompissommar, solsommar, pannkakssommar. Den bästa sommaren.

Jag älskar dig min vän. Du är bäst.

           


Min onsdagskväll!

Jag som varit duktig och tränat ordentligt nu på sistone tyckte att jag kunde vara värd lite godis så här på onsdagen. Tydligen tyckte någon annan inte det utan gjorde så att jag stängde igen dörren efter att ytterkläderna åkt på. Med nycklarna på fel sida dörren.

375 kronor och några gapskratt senare så är jag i alla fall inne i lägenheten igen och det känns finfint. Överväger att lämna en extranyckel till typ J här i Norrköping. Lite kortare väg att vandra om det händer igen än till Vadstena. Billigare också för den delen.

Det var den tisdagen det

Träningen gick bra förutom delen då vi "skulle plocka fram partyhumöret och låtsas att vi svepte en tequila". Jag betedde mig nämligen som om jag faktiskt tagit mig både en och två och tre tequilas och en halv liter vin. Trampade bredvid lådan och vippade bakåt. Ja vippade bakåt! Min tyngdkraft är som störst i bakänden nämligen...

Resten av kvällen består av dr. House och efter det sängen. Fördelen med att vara på praktik är att jag faktiskt kan låta bli att plugga utan dåligt samvete. Jag tar helt enkelt tag i allt nästa vecka istället eftersom jag dessutom inte kan få tag i några viktiga böcker förens då. Vadstena bibliotek in my heart kan jag säga eftersom de skulle kostat 250 spänn styck annars. Dessutom kan jag låna dem om och om igen eftersom det inte är någon vidare efterfrågan på dem. Skulle jag försöka låna dem här i Norrköping skulle jag väl vara 117onde reserv eller något liknande.

Får se om jag skippar promenaden till vfun i morgon bitti och bara går hem. Den där halvtimmen extra som jag vinner på att ta bussen kan vara ganska värd faktiskt.



Jag saknar Kalle också. Fast han har det bra i hundhimlen. <3

Kaboom!

Jag sitter och laddar för träning nu men har redan varit duktig och gått till och från vfu-platsen, vilket tar ungefär 45 minuter enkel väg. Klockan 17 börjar dagens pass på gymmet och jag kommer troligtvis inte hänga med på stegen alls som vanligt. Effektiv träning är det i vilket fall som helst och det är ju det som är huvudsaken.

Undrar om jag kan få mina katter att laga mat åt mig tills jag kommer hem? Vore ju faktiskt smidigt!




It Aint´t me Babe

Första dagen på vfun klar och det känns finfint som vanligt. Min uppgift denna period är att ha en lektion inom begreppet utveckling och jag är klar med all planering. Det som inte kan planeras improviseras och det är faktiskt inte särskilt svårt att spela säker på sin sak. Kan väl erkänna att jag inte planerar lektioner jag håller särskilt ordentligt, inte heller när jag jobbar men det går bra ändå.

Skolan jag har vfu på är en skola jag gärna skulle jobba på i framtiden om det inte var så att den låg i i fel stad vilket den gör. Jag har siktet inställt så att säga, men det är inte direkt någon nyhet att jag planerar för framtiden hela tiden. Problemet är väl att planerna är lite väl överambitiösa ibland och att jag vill att saker och ting ska hända väldigt snabbt. Folk och fä runt omkring mig är inte alltid inne på samma bana. Pappa brukar undra vad jag håller på med till exempel.

I morgon har jag bokat helvetspass på gymmet. Eller så farligt är det väl inte var för sig men nu blir det först ett bodystep-pass klockan 17-18 och ett afroexpress-pass 18-18.30. Dessutom ska jag gå hem från praktiken som jag gjorde idag och det tar cirkus 45 minuter.

Ja alltså, en av mina mer långsiktiga planer är att kunna visa mig i bikini i sommar så det gäller att ligga i. Gör inte jag något lär ju inget hända. Hippetihoppity!

Be my Valentine... mr Marabou.

Hey ho alla och grattis på alla hjärtans-dag eller vad man nu säger. Kanske glad eller trevlig alla hjärtans-dag nu när jag tänker efter...

Shit the same för jag firar den ensam och alena med en endast en chokladkaka och två katter som sällskap. Fint det med och nu kan jag ju se på romantiska tjejfilmer utan att höra något gnäll. Kan även vräka ut mig i soffan och jag behöver bara diska efter en person och inte två.

Jo jag är lite bitter men det är mest för att jag är en mes. Hoho. Nu ska jag fixa matlådor eftersom det nu stundar en veckas vfu och jag kommer vara alltför trött för att orka laga mat när jag kommer hem på eftermiddagarna. Jag måste orka med att pallra mig till gymmet dock. Herregud Sarah, ta tag i dig själv. Too much to handle. Lovehandle. Haha. Ska ge mig nu, jag är så trött att hjärnan är mos, då är det bättre att laga mat istället.



Sweet dude!

Trots en häst med världens sämsta morgonhumör och en yttertemperatur som blev ännu lägre med hjälp av snålblåsten, så var det lika underbart som vanligt att vara i stallet.

Jag läser just nu boken "Låt den rätte komma in" av John Ajvide Lindqvist. Började se filmen någon gång men den var inget bra så det blev inte så mycket med den. Boken däremot är helt okej. Mer än okej faktiskt, fast med min livliga fantasi så ser jag nu vampyrer (eller rättare sagt hör) överallt.

Ehh ja. Storhandel nu (vill göra något för att förtjäna mitt upphälle när jag snyltar på mami och papi). Wish me luck.


De nada.

Jag har ett problem. Eller ja, skulle jag hamna på någon sorts utredning skulle det väl visa sig att jag hade ett ofantligt antal men det gäller nog fler än mig. Jag har svårt att ställa in mig på ett slags mellanläge i humöret. Eller det är snarare så att om jag är riktigt glad och allt känns hur bra som helst så dimper humöret ner som en sten ett par timmar senare och allt känns åt helvete.

Just nu vill jag ingenting men det beror nog mest på att nackproblemen, som skött sig ganska bra ganska länge nu, återigen har kommit tillbaka. Visst, jag vet också att jag kommer få leva med dem hela livet men det vore så fantastiskt underbart att kunna skratta mig igenom en hel kväll med mina underbara vänner. Detta utan att låsa in mig på toaletten och börja gråta för att det gör så ont.

Urk på burk vad tråkig jag är nu. Tar en panodil eller två och hoppas att det går över. Ska nog dricka lite mer kaffe också även om jag blir överenergisk av det. Måste ändå fixa och packa tills i morgon för då ska jag hem till Vadstena igen. Det ska bli fint det.


Gnälltant

Kan man begära hyressänkning när grannen (över, under, på samma våning?) alltid låter sitt klockradioalarm (med andra ord inte radion) stå på varje morgonen när han/hon lämnar lägenheten och går till jobbet? Idag gick det på vid sju och höll på till kvart i nio. Så här har det varit sedan jag flyttade in i augusti. Inte alltid på helgerna men varenda eviga vardagsmorgon. Behöver jag tillägga att jag har lust att strypa någon?

Dessutom renoveras pizzerian i samma trappuppgång så det börjar borras från åtta på morgonen och håller på till och från hela dagen. Inget ont om pizzerian alltså för de gör världens godaste pizzor men det är ganska svårt att koncentrera sig på pluggandet när det vibrerar i väggarna.

Bara för att klaga lite till så funderar jag starkt på att fotografera soprummet och tvättstugan och lämna bilderna till hyresvärden. Helt ärligt så borde det inte vara okej att låta det se ut som det gör. Sanitär olägenhet kallas det har jag hört. Ett plus är ju dock att det finns glasåtervinning där, jag ska vara glad för det lilla antar jag.

Äh ska försöka sluta gnälla nu. Ska hämta ut tentan om en timme och skratta åt att jag troligtvis bara har en poäng över godkänt. Fast jag tycker fortfarande att jag borde ha lite cred som klarar en tenta jag inte har pluggat till...

Bara för att jag skrev det där sista så kommer lärarna stå där och skratta åt mig och skrika: "Lurad, du klarade den inte alls! Mohahaha!"

Ajsomfan

Jag har hört, och oftast levt efter, att träningsvärk bäst botas med mer träning. Idag gör jag ett stort undantag för jag känner mig som en hundrafemårig tant med brutet lårben som försökt springa Stockholmsmaran utan att ha tränat innan. Det är kämpigt bara att förflytta sig i lägenheten (för att inte tala om hur svårt det var att inte skrika högt när jag satte/reste mig under dagens föreläsningar) så idag får träningen vara.

Ska försöka lindra smärtan med ett varmt bad istället. Om jag kommer ner i karet vill säga.

Nu när jag tänker efter är nog det största problemet att komma upp. Får bygga en vinsch av något slag innan jag stapplar mig i.

Jag är för gammal för sånt här...

Festligheterna igår var värt kan jag lova. Tacos, spel, tjatter och Hanas och min jäger. Studentställen i våra hjärtan så vi drog till Nationernas vilket inte var jättelivat men så var det ju också fredagskväll (lördagar is the shit egentligen).

"Ärlighet varar längst", fick vi höra från garderobskillen som sa att han var tvungen att ta en 20:a var av oss för att hänga in jackorna. Detta efter att Lissan högt och tydligt ropat: "Vi är dom bästa lärarstudenterna!, eller något liknande. Hade vi varit sjuksköterskor hade vi nämligen fått gå in helt gratis för de hade sittning. Lite svårt att ta tillbaka uttalandet även om Lissan gjorde ett gott försök.

Funderade på att slänga ut: "Min bästa kompis är sjuksköterska!", men jag tror tyvärr inte att det hade hjälpt. Speciellt med tanke på att hon inte ens läste i Linköping när hon pluggade.

Jag och Hana prioriterade maten framför att vara kvar ytterligare en halvtimme tills stället stängde så vi gick till donken och käkade. När de andra sällade sig till oss vandrade jag och Milla hem efter ett tag (jag rekommenderar inte folk att gå i högklackade stövlar när det är snö, is och slask ute i en salig blandning) och vi satt uppe och pratade till halv sex på morgonen. Tre timmar senare vaknade jag (i vanlig ordning) alldeles för tidigt.

Var så trött att jag trodde jag skulle avlida på vägen hem då promenaden till stationen förvärrades pga oskottade trottoarer. Tåget var försenat och det satt två oerhört irriterande, pimpinetta fjortisar som jag ville strypa på sätena mitt emot.

Kan säga som så att det aldrig har varit så skönt att öppna dörren till min sketna lägenhet. Just nu älskar jag den.


tänkvärt

"Livet är en sak som man måste vara rädd om, förstår du inte det?"

- Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter

Noobs

Jennifer googlar efter mjölkpaketets historia, jag planerar en lektion om datorns utveckling och framtid i taktilt resultat.

Lärarnördar är vi allihopa. Vi gillar´t. 


Darling, it´s for you

Om ni inte hör något från mig i morgon så har jag troligtvis dött av träningsvärk. Ska stappla in i duschen nu och sen slänga ihop mat för ikväll och för matlåda i morgon.

Om jag nu behöver mat i morgon alltså. Annars testementerar jag all mat jag har till 
Jonna eftersom det mest är mat vi diskuterar, eller snarare avsaknaden av den. När vi inte "tjötar" om annat vill säga. 

Kom ihåg mig

Jag är i rätt så stor chock just nu. Jag klarade tentan som jag inte pluggat någonting på och det hade jag verkligen inte räknat med. Glad är jag naturligtvis men väldigt förvånad.

Tur kallas det tror jag för det är inte särskilt mycket skicklighet som ligger bakom.

Det ska firas ordentligt på fredag men mini-firas med Jennan i morgon. Å så ska jag köpa en grattis-present till mig själv som är för dyr för att unna sig egentligen. Bodyscrub och bodybutter från Body Shop nämligen. Det tycker jag att jag är värd.

Ikväll blir det ett afrodans-pass på gymmet. Hey ho!


Miss you.

Jag är kattledig och det är skitjobbigt. Bosse ska snöpas på fredag och min kära mor är snäll och tar med honom till veterinären då det kändes enklast på så vis. Annars hade jag fått boka tid till honom här i Norrköping och i och med det släpat med mig buren på statsbussen, bära buren tills jag kom rätt efter att ha stigit av den och sen försöka ta mig hem med en groggy Bosse som säkerligen känner sig väldigt ömklig.

Sen så slipper jag ju det där med ångesten jag känner när jag överlämnar mina djur i någon annans vård. Med undantag familjen då. När Tyra skulle sterililseras såg jag så orolig ut att veterinären klappade mig på axeln och försökrade mig om att de skulle ta hand om henne ordentligt. När vi  tio dagar senare var på plats för att ta bort stygnen höll jag på att börja gråta.

Fatta att jag inte borde skaffa barn. Kommer aldrig kunna gå till läkaren med dem utan att må dåligt och förskolan är det väl bara att glömma. Jag ska ju bli lärare så jag undervisar hemifrån istället, måste bara läsa till förskolebehörigheten också.

Nä okej, riktigt så illa ska det inte bli. Men orora mig ständigt kommer jag göra.