Cancan

Kollade på lite luciabilder i tidningen i morse (jag missade luciatågen under gårdagen fullständigt). Jag tycker det är fint och barnen ser så stolta ut med glitter i håret, ljuskronan på huvudet eller stjärngossestruten på sne. Jag föredrar busiga tomtar och överenergiska pepparkaksgubbar och gummor i en salig blandning framför de luciatåg som framförs av vuxna människor. De är fina men inte fyllda av samma glädje och stora förväntningar på fikandet efteråt då det ska intas pepparkakor som är både brända och halvmjuka på samma gång och lussekatter som ser ut som,ja inte riktiga lussekatter i alla fall.

Det är fint det.

Alla såg dessutom ut att ha kronan på plats, det hade inte jag när jag lussade för släkt och vänner. Den hängde mer eller mindre hela tiden runt halsen istället och dessutom hoppade jag runt i ring på stället sjungandes "lucia, lucia, lucia, lucia" eftersom jag inte kunde mer av sången. Kan tilläggas att jag var typ tre vid tillfället. Min kusin Emelie var vansinnig och färdig att strypa mig eftersom jag förstörde det mesta av vad hon planerat. Glad var jag i alla fall.



Ja just på bilden sitter ju faktiskt kronan där den ska. Catch the moment.