Hjärtevännen

Det har varit en påfrestande dag idag trots sommarkänslan i det fina vädret. Ibland är det väldigt jobbigt att vara hästägare, och att vara en hönsmammig sådan är sju resor värre. Nu mår Greger bättre i alla fall, får bara hoppas att han kan gå ordentligt igen i morgon.

Saftig veterinärräkning inväntar jag också de kommande veckorna. Fast det är klart värt det, Greger är värt allt i världen.








Sikken onge!


Nooo

Det känns som om jag håller på och blir sjuk och det har jag verkligen inte tid med! Nejnejnej säger jag.

Around the corner

Efter att jag landat intill huset här i Vadstena igår så drog jag ivög nästan direkt igen. Inte så långt men in till stan. Satt en stund på Hörnet med ett gäng kompisar och fick gång på gång säga att jag inte skulle ha någon öl eftersom jag körde. Så det kan vara, jag hade trevligt ändå.

Idag har jag ridit vilket gick toppenfint. Fick till och med min lilla häst att fatta att man inte måste öka i uppförsbackar utan att det går bra att hålla samma hastighet som på plan mark. Även i galoppen fungerade detta så det var nästan ett halleluja-moment eftersom han tycker det är så himla kul att springa ikapp med vinden annars.

Efter det höll jag lektion, blev en grupp på fyra idag och det gick bra men jag är glad över att vi har stor paddock. Det krockas lätt annars när tre stora halvblod och en shettis ska samsas om utrymmet. Jag gillar blandningen dock och faktumet att Pingu var den som sprang på mest trots sin ringa storlek. Typ en tredjedel av storhästarna...

Åkte därefter och kollade på en ponny åt en i stallets barnbarn. I stort sett oinriden och tio år men ÅH vad kär jag blev! Bestämmert de sig för att ta hem henne så kommer de få en riktig pärla. Jag skulle gärna köpa henne själv men jag kan tyvärr inte hitta någon anledning till det. Jag har redan en häst, jag behöver inte köpa en dartmoorponny på 128 också. Fast jag får ju i alla fall chansen att hjälpa till med henne och det gillar jag. Så fin var hon, lilla Funny.

Efter det gick jag en rejäl promenad och nu sitter jag här. Ska fika strax. Lördagar är fint det.

Freitag I´m in lööööv

Räkningar betalda, kaffet uppdrucket, Bosse är galen och solen lyser. Jag ska alldeles strax bege mig till dagens enda föreläsning plus planera lite för festligheter då Utekravallen i Linköping snart infinner sig. Ser ut att bli en rätt fin dag faktiskt.

Förresten, är det någon mer än jag som irriterar sig på karaktärer i böcker som beskrivs ha "svagt olivfärgad hy"? Jag ser gröna oliver, fyllda med paprika, framför mig eller de där svarta med kärnor i. Vad är egentligen "svagt olivfärgat"? Illamående-grönt eller typ..grått?

 Bosse är galet söt. Och galet galen.

The new shit - hundyoga

När jag var på gymmet tidigare så visade de ett träningsprogram på teven (jag satt inte i soffan, jag stod på CT:n). Nya träningsformer och lite så, så jag blev lite förvånad när det helt plötsligt dök upp en liten söt beaglevalp i rutan. De skulle nämligen visa den nyaste versionen av yoga, hundyoga. Tränaren kom direkt från Manhattan i New York kan tilläggas...

Man skulle lägga hunden på nacken, hålla den högt över huvudet, vrida och vända på sig för att aktivera olika muskelgrupper. "Hundarna bara äääälskaaaar det och det är SÅÅÅ bra träning!"

Jomenvisst. Vi kör då!








Städleken

Lägenheten ska besiktigas nästa vecka, varför det inte kan vänta tills överlämningen av nycklarna vet jag inte, och jag har börjat städa lite grann. Det är nämligen så att kylskåpshandtaget har gått sönder och om de får för sig att öppna kylskåpet pga det så tänkte jag att det ju kunde vara lite fint därinne.

Kan säga som så att det var tur att ingen annan var här för jag hittade ganska mycket som var lite väl gammalt. Flytande gurkor, en vit avocado och annat smått och gott. Najs!


Grönt är skönt

Träningsvärken har inte knackat på! Underbart!

Nu käkar jag gröna äpplen och tänker på att börja läsa "Vygotskij och skolan" ordentligt. Det är tanken som räknas har jag hört.

Pantertant

Börjar ångra mitt tilltag på gymmet som gick ut på att pressa mig till det yttersta och ännu lite till. Det kändes bra och precis efteråt och ett par timmar till var jag nöjd.

Nu börjar känna mig som en stel gammal tant och jag tror inte att det går över till i morgon, snarare tvärtom. Tackar för att det inte är några trappor upp eller ner till morgondagens föreläsningssal (mer än ett fåtal i själva föreläsningssalen) och håller tummarna för att hissen inte bestämmer sig för att gå sönder i morgon när jag ska iväg. För om jag måste välja mellan att ta trapporna ner eller kasta mig ut genom ett fönster på femte våningen som jag bor på så överväger jag det sista alternativet.

Inom mig kör jag mantrat: "Träningsvärk är den bästa värken." Får se hur länge det håller...


"Tippen"

Jag tror att jag flera gånger tidigare klagat på min bostadssituation. Eller okej, jag VET att jag har klagat och det tänker jag fortsätta med. Jag har för höga krav på både det ena och det andra men shit the same för jag flyttar i sommar och allt kommer bli frid och fröjd.

Ja, för ett tag i alla fall. Jag kommer säkerligen komma på något nytt att klaga på men då kommer jag åtminstone bo i det område jag vill bo.

Hursomhelst. Sitter det ihop förresten? Jo jag tror det (borde veta eftersom jag ska bli svenskalärare men jag går ju utbildningen för att lära mig också) i alla fall. Idag damp det ner ett papper från fastighetsskötarna i mitt brevinkast (det damp ner när jag var på gymmet så när jag kom hem var pappret fullt av bitmärken, mina katter tycker uppenbarligen inte att jag behövde ta åt mig av innehållet) om sophantering. Igen. Jag tror att de har blivit riktigt trötta på hur det ser ut i soprummet, vilket jag tröttnade på redan första veckan jag bodde här. Det är liksom inte så trevligt att hitta döda råttor på marken, mer eller mindre klättra över sopbergen och akta sig för att inte trampa i diverse matrester som ligger utspridda här och var.

Ett utdrag: "Vänligen kasta soppåsen i avsett kärl. Kärl är tydligt märkta med bild och text. Titta, läs på kärl och sortera i avsett kärl. En normalbegåvad klarar det lätt."

Problemet är väl att nog inte alla tar åt sig. Jag tar åt mig och jag sorterar rätt, plikttrogen och uppskrämd som jag är. Mamma och pappa har fått mig att aldrig i livet kunna slänga ens ett tuggummi på marken (fåglar dör). När sommarlovsprogrammet "Tippen" gick med Lasse och Morgan så var det till och med så illa ställt med mig att jag sprang omkring på en strand i Skåne och samlade in flera påsar med skräp, hoppandes mellan alla badgäster.

Frågan är; är jag skadad eller är det inga andra föräldrar som kör skrämseltaktiken i sin uppfostran? Den fungerade på mig i alla fall och jag tänker köra samma med mina framtida barn. Min mamma och pappa lyckades bra tycker jag, speciellt med tanke på hur mycket Hållbar Utveckling är på tapeten nu. Vi har inte precis varit familjen som är först med allt men sophantering det har vi alltid varit duktiga med!

Herregud vilket långt inlägg.


Fingerspring kostar ingenting

Under en föreläsning idag, "Musik och Matematik", så blåste föreläsaren i en näverlur och skulle förklara funktionen av just det instrumentet på tiden det begav sig.

"Det här betydde kanske "varning för varg" (blåser). Det här betydde "här finns det björn" (blåser) och det här (blåser) betydde "kan du låna mig lite messmör?" Eller nåt."

Vissa föreläsningar är helt enkelt roligare än andra och den sista hade jag kunnat hoppa över. Essentialism, perenialism (?), rekonstruktivism och progressivism passar inte in i mitt huvud en måndagseftermiddag. Det är så mycket tomrum som måste få plats då.


Nylleboken

Under dagen har jag och Hanna hunnit med en lång frukost, en lagom promenad och en hel del stalkande på facebook. Kvinnan idds ju inte skaffa någon själv så då snokar vi från min istället och det är faktiskt roligare än vad man kan tro även om det ger en lite bitter eftersmak.

(Jag vet att ni gör det med så kom inte och säg något.)

Dessutom har intriger diskuterats och slutssatsen där var väl att om någon skulle bygga eller fixa i ordning ett stall för vår skull så skulle det vara den största kärleksförklaringen på jorden. Precis så mycket hästnördar är vi.

Idag hade jag planerat att gå till gymmet igen men jag drabbades av en akut trötthet så jag tror jag hoppar det. Har i alla fall varit där fyra gånger den här veckan plus promenerat i stort sett varje dag så skit samma. Det är ändå ingen vits med att gå dit om jag inte är taggad och skulle jag ångra mig har de öppet till 20.00 ikväll så jag har tid på mig.

Några Grey´s avsnitt, lite jordgubbssaft och kanske lite Vygotskij-läsning står på schemat. Älska söndagar nuförtiden, ingen ångest här inte!



Hanna och jag under en ridtur förra vintern, det var för övrigt under samma ridtur som Greger flög i luften för första gången någonsin. Jag var rätt mör och blåslagen efteråt men ska det vara så ska det vara ordentligt antar jag. Hanna ville förresten av någon anledning att jag skulle säja att vi inte var helt nyktra på kortet i förra inlägget. Fast det tror jag alla förstod ändå. Gammalt är det i alla fall för det var när vi jobbade på Fuerteventura. Så nu är det sagt, bra så Hanna? :)


Fin kväll!

Nu ska jag och Hanna käka mat och dricka vin. Jag gillart.


Aj need såm fajn wajn

Idag skulle ha varit en dag då jag inte skulle göra någonting alls. Nu är inte jag så bra på det så jag ska gå och träna istället.

Lördagshäng på gymmet och vin i god väns sällskap ikväll. Det blir fint.

"En till, en till, en till!" *mohahahahahahahaha*

Jag är lite rädd för att jag snart måste lämna in min dator på någon typ av service. Ber dock till gudarna (även om jag inte tror på sådant) att den håller tills den här kursen är avklarad. I sommar klarar jag mig utan apparaten, men just nu är jag i stort behov av den. Inte har jag råd att köpa någon ny heller om det nu skulle behövas.

Dagens stora projekt efter allt skolarbete är att städa ordentligt här hemma för det är mer än nödvändigt. Problemet just nu är att jag har så ont i min nacke att jag nästan kräks. Det är inte bra att umgås med min bästa arbetsgrupp för vi skrattar så mycket hela tiden och skratt är lika med smärta för min del. Det är klart värt det under tiden i alla fall.


Ring mig för jag ringer inte dig

Fördelen med att (återigen, bara två dagar senare) lämna in mobilen på lagning är att mamma är snäll och lånar ut sin mobil till mig. På något vis tänker jag att det är en hemmatelefon så jag tar inte med den ut ur lägenheten så ofta. Dessutom kollar jag inte om jag fått ett sms stup i kvarten. Jag kan heller inte skicka meddelanden eller ringa massor eftersom alla telefonnummer har försvunnit (igen) och det är för jobbigt att söka efter dem på eniro eftersom mitt Internet går i snigelfart.

Det är som en ny sorts frihet faktiskt.



Trams och sams

Inatt drömde jag att jag jobbade extra på pappas jobb och stod i en av släpvagnarna och öste korn. Jag hade bara ett enliters mått att ösa med och kornet bara förökade sig hela tiden, det tog aldrig slut.

Tillslut hoppade jag ur vagnen och sa att jag slutade och helt plötsligt sprang jag omkring inne i Leksaksmuseét och letade efter ett bortsprunget barn men hittade bara 
Jonna som satt och drack kaffe på sin balkong (jag vet, ingen logik alls).

Någon som kan tyda den här drömmen? För det kan verkligen inte jag. 

(O)fattbart

Efter dagens föreläsning kan jag inte påstå att jag tycker om matematik mer precis. Satt mest och blängde i 1,5 timme och suckade djupt inombords medan irritationen växte. Jag HATAR matematik. Inte blev det bättre av att föreläsaren drog upp en himla massa bevis på att det finns matematik överallt i vardagen.

Jag skiter faktiskt i det, jag bara vet att det är för högt till vinglasen i skåpet och att jag behöver använda mig av kökspallen för att nå dem. Jag bara vet hur långa stigläder jag ska ha när jag rider och jag bara vet hur många minuter det ungefär tar att gå den rundan jag brukar här i Norrköping.

Det enda positiva under dagens föreläsming var att jag kom till insikt om att jag varit en matematisk idiot redan från det jag föddes. När jag fyllde fem trodde jag att jag fyllde "tumme" och höll därför bara upp tummen när folk frågade hur gammal jag var. Att de såg ut som frågetecken eller började asgarva var ingenting jag kunde ta till mig. Jag fyllde ju "tumme" helt enkelt. Inte förstod jag hur många veckor 10 veckor var heller när jag fick mitt första "riktiga" sommarlov efter att ha slutat ettan. Det har jag till och med svart på vitt för naturligtvis var det just mig Correns reporter riktade in sig på och intervjuade den sommardagen utanför Klosterkyrkan.

Han såg säkert att jag var lite bakom flötet och ville ge min släkt någoting att skratta åt under de kommande åren av mitt liv.


Pluggeri pluggera

Pluggandet går bättre idag och tragiskt nog är det för att jag har en schemalagd föreläsning i eftermiddag. Jag tycker väl att jag borde få mer gjort när jag är helt ledig men så är det inte. På torsdag har jag föreläsningar och seminarium mellan 8-17 så då borde jag ju få hur mycket som helst gjort faktiskt.


Den som lever får se. Sommaren har ordnat upp sig till det bästa i alla fall och jag är så sjukt glad att det är galet.




Sista rycket

Jag har lite problem just nu.

1. Jag behöver läsa kurslitteratur, fixa utvecklingsplanen samt komma på lektionsförslag inför vfun (men jag har ingen lust).

2. Min lägenhet ser ut som ett smärre katastrofområde, så jag behöver städa (men jag vill inte).

3. Jag vill inte äta nudlar till lunch men studentliv är studentliv och just nu har jag faktiskt inget annat val.

Jag ska fundera på hur jag ska lösa punkt 1 och 2 på bästa vis, medan jag käkar punkt 3 så att säga. Biffsmak blir det för övrigt.

(Jag gillar ju kött.)

Schhh

Idag ska det bli massor av roligheter. Lite hemliga sådana.


Hihi.

Glad!

Jag är så himla stolt över en av mina "elever" som jag håller ridlektioner för. Hon har utvecklats så himla mycket på så kort tid och hon är så duktig! Skillnaden från första gången hon red lektion för mig och nu är sjumilavid. Lärprocessen är spännande!


Lite för mycket av det goda

Jag tror jag måste dra ner lite på Grey´s tittandet. Jag sitter och tänker ut olika scenarion vid middagsbordet (lillasyster sätter i halsen och drabbas av krampanfall till exempel) som leder vidare till kirurgavdelning på Seattle Grace där Shepard, Grey, O´Malley, Yang, Stevens och Karev (plus Burke och Bailey) gör allt för att rädda livet på henne genom avancerade operationer. Naturligtvis lyckas de och avslutningsorden är något tänkvärt som har att göra med fallet.

DVD-boxar som leder till avsnittsmaraton är uppenbarligen inte bra för mig.

"Jonglering"

Var i stallet i morse och idag fick det bli longering av min lilla prins. Han skötte sig fint även om det blev lite protester när jag spände in honom med gummisnodden (snudd på ingenting). Han gav med sig efter en stund i alla fall, sänkte huvudet och jobbade finfint med hela bakdelen. Snart sitter nog den där fina muskulösa rumpan på plats igen!

Kom hem för en stund sedan efter att ha "sprungit" en sväng med lillasyster. Ja, jag sprang kanske en kilometer och sedan gick jag. Blev uttråkad och tvärilsk över att springa eftersom jag tycker det är så tråkigt. Blev en rask promenad efter det istället vilket var mycket bättre!

Jag hoppas för övrigt lite på att min syster drömmer sanndrömmar. En del är lite mer spännande än andra!

Bad day

Jag är inte glad just nu. Solen skiner, det är varmt och vindstilla ute och krokusar och snödroppar börjar kika upp i trädgården. Ändå så är jag inte glad. Känner mig lite ledsen och ensam.

Ska ut och cykla en sväng. Lite endorfiner kanske kan vända på humöret.

Skärtorsdag

Lyssnar på Pernilla Andersson och minns tillbaka en bit i mitt liv. Det är konstigt vad mycket vi kan minnas endast genom att lyssna på en låt här eller där. Känslor som väcks, dofter man minns och ögonblick som försvunnit för länge sedan men som ändå finns någonstanns inne i hjärtat.

Sedan finns det låtar jag undviker men det beror för det mesta på att jag har lyssnat sönder dem någon gång. Ibland kan det dock bero på dåliga minnen. Fast just nu är det finfint!

Jag ska nog till Öland i morgon. Hälsa på moster med sambo och lilla söta kusinen som snart fyller två år. Eventuellt blir det nog en sväng till Kalmar också för att hälsa på A och E som snartsnartsnart ska få bäbis. Synd att bäbis inte bestämt sig för att titta ut innan bara, jag hade gärna pussat lite på den. Får försöka åka dit i sommar helt enkelt, Kalmar är nog fint på sommaren!

Nu funderar jag på att dra några Grey´s avsnitt.