Mobbning
Jag har läst boken "Jenny" av Jonas Gardell. Den är en fristående "forsättning" på hans tidigare böcker "En komikers uppväxt" och "Ett ufo gör entré" som jag också har läst, det var dock ett tag sedan.
Jag tänker inte ägna så mycket tid åt att skriva om själva boken, bara om vilket ämne den tar upp (egentligen alla tre). Mobbning.
Varför blir vissa människor mobbade? Varför blir en del personer utfrysta ur klassen, får vandra bredvid och bara se på? Varför mobbar man varandra?
För det mest rör det sig om tyst mobbning, man talar inte om för vissa i klassen att det ska vara fest då och då, en del får inte vara med i olika diskussioner och det finns aldrig plats för just de människorna vid bordet i matsalen (men när någon populär människa dyker upp kan man gladeligen göra plats och man ropar högt till den populära i fråga att "du kan sitta tillsamans med oss").
Det kan också röra sig om mer brutal mobbning. Folk blir nedslagna, trakkaserade, blir inknuffade på en toalett och får huvudet nerstoppade i toalettstolen medan någon annan spolar. Man vågar inte gå hem ensam för att man är rädd för att bli nedslagen, få stenar kastade på sig och glåpord ropade efter sig. Och ändå måste man gå ensam för man har ingen annan att gå med än sig själv.
Vem är det egentligen som bestämmer vilka personer som är populära, vilka som inte är det och vilka som liksom glider upp och ner mellan de två grupperna? Är inte vi alla jämlika? Det tycker jag. Vi är alla lika mycket värda men däremot anser jag att människovärdet sjunker om man mobbar en annan människa, då är man inte god längre. Människovärdet sjunker också om man gör sig skyldig till hemskheter såsom folkmord, massmord osv. Men jag vill inte vidga perspektivet nu utan håller mig till en lägre nivå, den nivå vi faktiskt stöter på dagligen utan att var medvetna om det.
Varför är de som röker, super och låter mest de popläraste i ålder, säg, 12-16? Varför är det bitcharna (här menar jag både tjejer och killar) som är de poplulära? De som faktiskt är rent av elaka mot i stort sett alla som de ser som lägre stående varelser?
Jag förstår verkligen inte! Man ser det redan i dagisåldrarna, fenomenet uppkommer redan där och man kan riktigt se på barnen vilka det är som bestämmer, vilka det är som kommer styra alla andra sedan, vilka det är som ser sig som förmer än andra.
Läs Jonas Gardells böcker. De berör. Jag tycker att alla tre böckerna borde vara obligatorisk för alla högstadieungdomar att läsa, då kanske en del skulle komma till insikt. Jag tror att världen skulle bli en mycket bättre plats att leva på om alla bara tänkte efter ett tag. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan, ingen ska känna sig utanför. Alla ska få plats vid bordet på lunchen, finns det hjärterum finns det stjärterum som man brukar säga. Bara en sådan enkel sak kan göra den mest sorgsna gladare.
Jag tänker inte ägna så mycket tid åt att skriva om själva boken, bara om vilket ämne den tar upp (egentligen alla tre). Mobbning.
Varför blir vissa människor mobbade? Varför blir en del personer utfrysta ur klassen, får vandra bredvid och bara se på? Varför mobbar man varandra?
För det mest rör det sig om tyst mobbning, man talar inte om för vissa i klassen att det ska vara fest då och då, en del får inte vara med i olika diskussioner och det finns aldrig plats för just de människorna vid bordet i matsalen (men när någon populär människa dyker upp kan man gladeligen göra plats och man ropar högt till den populära i fråga att "du kan sitta tillsamans med oss").
Det kan också röra sig om mer brutal mobbning. Folk blir nedslagna, trakkaserade, blir inknuffade på en toalett och får huvudet nerstoppade i toalettstolen medan någon annan spolar. Man vågar inte gå hem ensam för att man är rädd för att bli nedslagen, få stenar kastade på sig och glåpord ropade efter sig. Och ändå måste man gå ensam för man har ingen annan att gå med än sig själv.
Vem är det egentligen som bestämmer vilka personer som är populära, vilka som inte är det och vilka som liksom glider upp och ner mellan de två grupperna? Är inte vi alla jämlika? Det tycker jag. Vi är alla lika mycket värda men däremot anser jag att människovärdet sjunker om man mobbar en annan människa, då är man inte god längre. Människovärdet sjunker också om man gör sig skyldig till hemskheter såsom folkmord, massmord osv. Men jag vill inte vidga perspektivet nu utan håller mig till en lägre nivå, den nivå vi faktiskt stöter på dagligen utan att var medvetna om det.
Varför är de som röker, super och låter mest de popläraste i ålder, säg, 12-16? Varför är det bitcharna (här menar jag både tjejer och killar) som är de poplulära? De som faktiskt är rent av elaka mot i stort sett alla som de ser som lägre stående varelser?
Jag förstår verkligen inte! Man ser det redan i dagisåldrarna, fenomenet uppkommer redan där och man kan riktigt se på barnen vilka det är som bestämmer, vilka det är som kommer styra alla andra sedan, vilka det är som ser sig som förmer än andra.
Läs Jonas Gardells böcker. De berör. Jag tycker att alla tre böckerna borde vara obligatorisk för alla högstadieungdomar att läsa, då kanske en del skulle komma till insikt. Jag tror att världen skulle bli en mycket bättre plats att leva på om alla bara tänkte efter ett tag. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan, ingen ska känna sig utanför. Alla ska få plats vid bordet på lunchen, finns det hjärterum finns det stjärterum som man brukar säga. Bara en sådan enkel sak kan göra den mest sorgsna gladare.
Kommentarer
Trackback