Cancan

Jag kan inte andas genom näsan dock genom munnen.
Jag känner inga dofter (på gott och ont antar jag).
Jag kan inte äta utan att riskera att drabbas av syrebrist.
Jag kan inte prata ordentligt eftersom min näsa är blockerad. Så att säga.

Med andra ord; Jag är genomförkyld. Och tycker just nu väldigt synd om mig själv. Nattsömnen blir det nog inte så mycket av eftersom jag inte kommer kunna sova. Visserligen sitter jag mer eller mindre redan upp när jag sover tack vare mina fyra kuddar men man behöver ju inte överdriva. Usch för förkylningar, men det kunde ju varit värre. Det kan det alltid.

Btw för er som vill veta något mysko om mig. Jag sover med öppna ögon. HELT öppna ögon. Och jag är inte medveten om det själv (det är dock alla som någon gång spenderat en natt i samma rum som mig). Vet inte riktigt varför men morfar var tydligen likadan så jag antar att det är ett släktdrag. När jag föddes och låg på BB trodde mamma nästan att jag var död eftersom jag låg och stirrade på henne genom plasten på min rullbara säng. Låt oss hålla tummarna för att inte något av mina framtida barn drabbas av samma konstigheter. Då kommer jag få nippran.