Bye bye Sweden, i morgon flyger jag

Jag borde verkligen inte sitta framför datorn nu. Jag borde packa klart, jag borde kolla upp vad det egentligen är som jag har packat och jag borde försöka få tag på Elin igen (men hon svarar inte). Samtidigt känner jag som så att vi ska bara vara borta en vecka, så satans mycket behöver jag inte släpa med mig och dessutom finns det säkerligen vanliga affärer i Lagos också utifall att man skulle glömt något.

   Dessutom slutar tydligen tabletterna att verka nu, jag som trodde jag var frisk. Kul att ha feber, betonghuvud samtidigt som det känns som om någon borrat in en träpåle mellan skulderbladen på mig såhär dagarna innan man ska åka iväg. Resfeber säger alla, okej jag kan hålla med. Men jag känner mig eländig och är det något som jag hatar så är det att vara krasslig. Jag vrider och vänder på mig, kan inte sova, kan inte vara vaken, jag kan inte vara stilla och jag orkar inte röra mig. Jag lider och hoppas att det ska gå över för annars vet jaginte vart jag ska ta vägen.

Och ja, jag tycker synd om mig själv. Med rätta. ;)

Och samtidigt undrar jag vad alla meddelanden betyder egentligen. På riktigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback