Sarah <3 Vintern
Snön faller där utanför fönstret. Alldeles vit, kall och saknad. Jag saknar alltid snön i november om den inte kommer. När man var liten fanns liksom alltid snön där och man behövde inte sakna den även om det kändes lika magiskt varje gång de första flingorna började dala mot marken.
Jag kommer ihåg när vi bodde i Västergården och brukade gå upp till sommarhagen och åka pulka i backen där. Hur långt som helst att gå tyckte jag naturligtvis (kunde det röra sig om trehundrameter kanske?) men oj så kul det var när man kom dit.
Eller när pappa lånade hem grävskopan för att röja bort snön framför garaget och gjorde värsta snöhögen av den snön. Jag, Patrik och Jonna lekte att de snöhögarna var ett berg som vi klättrade uppför sisådär femhundraelva gånger och sen hoppade ner ifrån.
Jag älskar när adventsljusstakarna kommer upp i fönstren.
Jag älskar när småfåglarna sitter på fågelbordet utanför köksfönstret och käkar frön och jag älskar när Nisse tar sats och springer dit det fortaste han kan i tron om att han också ska få mat serverad utomhus.
Ja, Sarah <3 Vintern, verkligen. Bara snön dröjer kvar så....
Jag kommer ihåg när vi bodde i Västergården och brukade gå upp till sommarhagen och åka pulka i backen där. Hur långt som helst att gå tyckte jag naturligtvis (kunde det röra sig om trehundrameter kanske?) men oj så kul det var när man kom dit.
Eller när pappa lånade hem grävskopan för att röja bort snön framför garaget och gjorde värsta snöhögen av den snön. Jag, Patrik och Jonna lekte att de snöhögarna var ett berg som vi klättrade uppför sisådär femhundraelva gånger och sen hoppade ner ifrån.
Jag älskar när adventsljusstakarna kommer upp i fönstren.
Jag älskar när småfåglarna sitter på fågelbordet utanför köksfönstret och käkar frön och jag älskar när Nisse tar sats och springer dit det fortaste han kan i tron om att han också ska få mat serverad utomhus.
Ja, Sarah <3 Vintern, verkligen. Bara snön dröjer kvar så....
Kommentarer
Trackback