Cancan

Dagen som kändes så bra från början börjar nu te sig lite mindre bra. Sov till halv tio (för en gång skull med gott samvete) eftersom jag är ledig idag vilket jag inte varit på ett bra tag. Det kändes bra då men nu gör det inte det längre. Känner hur paniken kommer krypande eftersom jag inte hunnit med de tvåhundra sakerna jag brukar ha hunnit med vid den här tiden på dagen och dessutom måste jag återigen ringa ett samtal till viktiga människor.

Jag hatar att ringa till folk. Varför ska man behöva göra det när det finns mail? Men inte då. När man som jag ska säga ifrån sig ett jobb/uppdrag då MÅSTE man tydligen ringa. Man tar mod till sig, plockar upp telefonen och ringer till kommunens växel.

Naturligtvis är då personen jag ska ha tag på ute i ett ärende och kommer tillbaka senare under dagen. Typiskt. Måste alltså upprepa samma procedur igen. Skulle mycket hellre åka till människan i fråga och knacka på dörren till kontoret men då måste man visst bestämma tid för ett möte. Genom ett telefonsamtal antar jag.

Jaja. Har åtminstone åstakommit lite under den tid jag varit vaken. Ätit frukost (mycket viktigt), kopierat anställningsbevis (också tvunget), tänkt på hur jag ska lägga upp städningen som jag känner att jag måste ta tag i här hemma samt tänkt på hur länge jag ska orka träna på gymmet dagen till ära.

Effektiviteten är inte på topp idag. inte som den brukar vara när det gäller mig.