Cancan

Började jobba på "Arkivet" i måndags och ska jobba till den 20:onde. Bra med jobb men jag kan väl inte säga att det är det roligaste jobbet i världen. Börjar (på eget initiativ dock) klockan 06.00 och slutar runt elva (eftersom jag är sjukt mycket för effektiv för att dra ut på städandet längre).

Mitt första sommarjobb som jag fick när jag slutade nian och det känns som om jag aldrig riktigt kommer därifrån. Alltså inget fel egentligen. Faschinerande arbetsplats, hur många kan skryta med att de jobbar på ett slott? MEN det är fruktansvärt tråkigt att bara göra samma saker dag ut och dag in. Tur då att det finns många trevliga människor där som man kan ta sig en liten pratstund med då och då.

Och så får man lägga sig till med mantrat; "Tänk på pengarna, tänk på pengarna, tänk på pengarna..."

Var på gymmet förut och tränade. Hade bara tänkt köra kondition först men så kändes det lte futtigt. Det blev med andra ord även styrketräningen. Har dock kommit på att jag får ge fan i att träna upp mina armuskler för de är alldeles är stora redan. Biverkning av att ha vuxit upp i stallet bland hästarna - man har rejäla arm-och benmuskler. Bra på sitt sätt (även om många av musklerna döljer sig finfint bakom ett skyddande lager av fett.;) men med tanke på att jag brås på min fars sida av släkten och stoltserar med axlar breda som en ladugårdsvägg, höfter som gjorda för att föda barn, korta och kraftiga ben så blir det liksom lite för mycket. Mina vadmuskler gör att det är i stort sätt omöjligt att hitta ett par stövlar som inte stoppar blodtillförseln till fötterna.

Jg har inget emot att vara stark men det känns lite dumt att vara starkare än många killar. Så var det på högstadiet i alla fall. Jag var en av de starkaste i klassen bland både tjejer och killar. Till killarnas förtret....