drömmar är drömmar

Inatt drömde jag att jag hade fyra barn som gick i ett led efter mig. Mina egna barn antar jag att det var, det var åtminstone ingen som gjorde anspråk på dem.
   Efter ett tag var vi i ett hus istället, vi firade någon födelsedag och solen sken utanför. Vi åt pastasallad med fetaost och bröd. Av någon konstig anledning så drack jag cola till maten, jag som i vanliga fall föredrar vatten. 

Men sak samma.

Jag hade en man också fast jag aldrig såg honom i drömmen även om jag visste att han var där. Jag tror det var han som lagade maten.

Frågan jag nu vill ställa är:
Vilka var de egentligen?

Och vad jag vill konstatera är att jag längtar efter en egen familj. Redan nu tydligen.

Och att jag tyckte om drömmen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback