Cancan

Jag har inget tålamod. Bara när det kommer till barn och djur, defenitivt inte med städvagnar och internetbanken.

Städvagnar gör aldrig som jag vill. Åkte på (ja jag säger åkte på eftersom jag tycker jobbet är FRUKTANSVÄRT tråkigt men man kan ju inte gärna säga nej när man är i desperat behov av pengar jämt och hela tiden) att jobba denna fyra-dagars vecka på Landsarkivet. 
   Vagnen jag kör runt med ett antal timmar skadar mig, krockar med hörn och trösklar (och ja jag vägrar inse att det i grund och botten är mitt fel eftersom det är jag som kör på sagda hörn) och står alltid med fel sida ut från väggen så att jag måste snurra runt den för att nå moppen, plastpåsar whatever.

Inte heller det är mitt fel naturligtvis.

Dessutom ramlar hälften av alla attrialjer ner från vagnen även om de förväntas sitta fast i sina respektive hållare. Då besinnar jag mig av alla krafter för att inte vråla högt och svära av ilska. Jag tror inte att alla akademimänniskor som jobbar där skulle upskatta ett avgrundsvrål i klass med djävulens när han går miste om en hop ungdomar som väljer den rätta vägen istället för att knarka ner sig och slå sönder skyltfönster på stan.

Det här med internetbanker.
Den enkla anledningen till att jag inte har tålamod med den är att jag inte förstår mig på den. Och när jag inte förstår mig på någonting så blir jag arg, frustrerad och fruktansvärt sur.

Som sagt; Jag måste nog ta tag i mig själv.