Traumatisk upplevelse
Här åker jag glad i hågen (nåja med humöret på rätt håll i alla fall) till Ica Maxi för att inhandla lite föda och annat som behövdes. Kände mig kanske lite rikare och frikostigare än vanligt eftersom jag fört över pengar till kortet efter att bara ha haft 53 kronor på det under en ganska lång tid.
Har nämligen upptäckt att om man inte har några tillgängliga pengar att använda så köper man heller inget onödigt. Logiskt tänkande med andra ord.
Ja i alla fall. Drar runt med min kunvagn modell XL i gångarna på mataffären. Plockar åt mig apelsiner, paprikor, pålägg, bröd och allt möjligt annat. Dock så fyllde varorna inte ens botten på vagnen så jag tänkte att det inte skulle uppgå till en hisnande summa. Ha!
Jag skickade fram Jonna (syster var med på grund av tristess hemma) och plockade upp varorna i godan ro. Det blev till oro sekunden efter när jag såg på displayen hur mycket jag skulle punga ut med. 645 kronor. Jag hade 649 på kortet.
Panik.
Vad kan jag lämna tillbaka? Hur diskret kan jag göra det utan att resten av folket i kön ler medlidsamt åt mig eller förbannar mig för min idioti? Kan jag kanske lämna Jonna i pant några minuter medan jag ringer mamma och gråtandes ber henne föra över typ tio kronor till mig? Eller fly fältet och hoppas att ingen känner igen mig.
Nä, jag klarade mig men det var på håret. Såg hela mitt liv passera revy där ett tag. Sa det till Jonna när vi kom ut på parkeringen och allt hon hade att säga; "Ja det hade vart lite surt." Surt? Jag trodde jag skulle avlida.
Har nämligen upptäckt att om man inte har några tillgängliga pengar att använda så köper man heller inget onödigt. Logiskt tänkande med andra ord.
Ja i alla fall. Drar runt med min kunvagn modell XL i gångarna på mataffären. Plockar åt mig apelsiner, paprikor, pålägg, bröd och allt möjligt annat. Dock så fyllde varorna inte ens botten på vagnen så jag tänkte att det inte skulle uppgå till en hisnande summa. Ha!
Jag skickade fram Jonna (syster var med på grund av tristess hemma) och plockade upp varorna i godan ro. Det blev till oro sekunden efter när jag såg på displayen hur mycket jag skulle punga ut med. 645 kronor. Jag hade 649 på kortet.
Panik.
Vad kan jag lämna tillbaka? Hur diskret kan jag göra det utan att resten av folket i kön ler medlidsamt åt mig eller förbannar mig för min idioti? Kan jag kanske lämna Jonna i pant några minuter medan jag ringer mamma och gråtandes ber henne föra över typ tio kronor till mig? Eller fly fältet och hoppas att ingen känner igen mig.
Nä, jag klarade mig men det var på håret. Såg hela mitt liv passera revy där ett tag. Sa det till Jonna när vi kom ut på parkeringen och allt hon hade att säga; "Ja det hade vart lite surt." Surt? Jag trodde jag skulle avlida.
Kommentarer
Postat av: Frida (igen)
HAHAHA! Jag kan se dig framför mig... och du vet att exakt samma sak skulle kunna hända mig ;) puss
Postat av: Jonna
Hahahahaha! Skadeglädje.
Där gjorde du hela min dag Sarah!
(Eller det som är kvar av den)
Har varit med om det där när vi skulle ha den där tjejmiddan i sommras vettu?
Stod där i kassan och pengarna räckte inte!
Och parkera varorna gick ju inte heller eftersom
det redan var fullt. Lagom pinsamt att börja lämna tillbaka ett par varor.. Fy..
Postat av: Myra
Hahaha. Jag blir snudd kissnödig av att stå och titta på hur summan stiger. Och allra helst då det inte ser ut att minska nämnvärt på bandet.
Härligt att ha dig tillbaka!!
Trackback