Upp och ner ner och upp

Precis just nu blev jag lite för trött för att få finnas till.

Jag räcker inte riktigt till för mig själv för tillfället så folk vet det om jag beter mig underligt. Jag saknar mina närmsta vänner som jag hinner träffa alltför sällan eftersom jag jobbar konstant känns det som. Tur att msn finns trots allt, tio minuters prat där är i alla fall bättre än ingenting.

Hästen sen men funderar på att sova en stund först för ögonen vill bara slå ihop. Eller ska jag kanske ta lite kaffe om jag nu kommer ihåg hur kaffebryggaren fungerar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback