Cancan

Hör och häpna men jag har varit ute och sprungit uppvärmingsrundan tillsammans med lillasyster (ett tag var två tappra själar till med men de drog ifrån ganska snart) och jag DOG INTE!!!!!! (fem kilometer för den som är intresserad av att veta)

Det var tillochmed så att det inte var särskilt jobbigt bara förbannat tråkigt. Vet inte varför det är tråkigare att springa än att gå en promenad (jag älskar promenader) men så är det i alla fall. Trots detta så har jag i alla fall bra mycket bättre kondis än vad jag själv visste om och det känns ju bra mycket bättre än om det skulle vara tvärtom.

På tal om snigelbajs så vet jag inte riktigt hur vi ska överleva onsdagen om två (?) veckor. Superintelligent planering då det är Nostalgi (som alltid) OCH Diggilo på slottet med Ola, Brolle, Lasse Holm och jag vet inte alla. Blir säkert jättekul på ett sätt men om jag måste stå i glassen mer än nödvändigt tror jag inte att jag pallar det faktiskt. Min nacke är väldigt mycket som den inte ska och även om jag inte vill klaga och bara bita ihop och köra så är det inte så lätt eftersom jag i stort sett gnyr av smärta fast jag försöker att låta bli.

Sliter hellre med annat om man säger så. Jag är stark som en häst (både positivt och negativt eftersom jag orkar hur mycket som helst i stort sett men ser ut som en ladugårdsvägg mellan axlarna) och jag gillar att jobba så att det känns. Bara inte ont känns utan trött och slit-känns.

Åh vad mycket dravel det blev nu. Over and oooouuuut.

Eller hörs och störs!