Lycka

Här var det livat i holken!

Vaknade upp fortfarande sprudlande glad och cyklade ut till stallet för att släppa ut hästarna och njuta en stund. Stallet är min fristad, även om det ibland kan vara ett stressmoment och ganska jobbigt. Det finns ingen bättre plats att vara på och jag fylls av en inre ro när jag mockar skit, sopar stallgången, ställer i ordning på redskap (pedant javisst!), fyller och släpar på höpåsar, skurar vattenkaret och fyller det med färskt rent vatten.

Jag kan stå i evigheter och bara betrakta hästarna i hagen och förundras över hur vackert livet är. En dag ska jag återigen flytta ut på landet, jag ska ha stall och jag ska bo i drömmen. Kosta vad det kosta vill. Det ultimata vore förstås att kunna köpa mormors gård, går inte det så hittar jag något annat.

När jag ser mina älskade två prinsar gå runt där i hagen så pyser jag nästan över av stolthet. Dom är så fina och klart de finaste hästarna som gått på denna jord. Jag är inte ett dugg partisk, nejdå.

Jag skulle utan tvekan ta ett stalljobb (eller starta egen hästverksamhet) om det bara gick ihop sig ekonomiskt. Tyvärr är det inte vidare lönsamt att ägna dagarna åt att mocka skit och slita som en varg. Fast visst vore det fint.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback