"Tippen"

Jag tror att jag flera gånger tidigare klagat på min bostadssituation. Eller okej, jag VET att jag har klagat och det tänker jag fortsätta med. Jag har för höga krav på både det ena och det andra men shit the same för jag flyttar i sommar och allt kommer bli frid och fröjd.

Ja, för ett tag i alla fall. Jag kommer säkerligen komma på något nytt att klaga på men då kommer jag åtminstone bo i det område jag vill bo.

Hursomhelst. Sitter det ihop förresten? Jo jag tror det (borde veta eftersom jag ska bli svenskalärare men jag går ju utbildningen för att lära mig också) i alla fall. Idag damp det ner ett papper från fastighetsskötarna i mitt brevinkast (det damp ner när jag var på gymmet så när jag kom hem var pappret fullt av bitmärken, mina katter tycker uppenbarligen inte att jag behövde ta åt mig av innehållet) om sophantering. Igen. Jag tror att de har blivit riktigt trötta på hur det ser ut i soprummet, vilket jag tröttnade på redan första veckan jag bodde här. Det är liksom inte så trevligt att hitta döda råttor på marken, mer eller mindre klättra över sopbergen och akta sig för att inte trampa i diverse matrester som ligger utspridda här och var.

Ett utdrag: "Vänligen kasta soppåsen i avsett kärl. Kärl är tydligt märkta med bild och text. Titta, läs på kärl och sortera i avsett kärl. En normalbegåvad klarar det lätt."

Problemet är väl att nog inte alla tar åt sig. Jag tar åt mig och jag sorterar rätt, plikttrogen och uppskrämd som jag är. Mamma och pappa har fått mig att aldrig i livet kunna slänga ens ett tuggummi på marken (fåglar dör). När sommarlovsprogrammet "Tippen" gick med Lasse och Morgan så var det till och med så illa ställt med mig att jag sprang omkring på en strand i Skåne och samlade in flera påsar med skräp, hoppandes mellan alla badgäster.

Frågan är; är jag skadad eller är det inga andra föräldrar som kör skrämseltaktiken i sin uppfostran? Den fungerade på mig i alla fall och jag tänker köra samma med mina framtida barn. Min mamma och pappa lyckades bra tycker jag, speciellt med tanke på hur mycket Hållbar Utveckling är på tapeten nu. Vi har inte precis varit familjen som är först med allt men sophantering det har vi alltid varit duktiga med!

Herregud vilket långt inlägg.


Kommentarer
Postat av: Johanna

Jag blir så omotiverad att sortera mina sopor när jag ser att folk slänger tidningar i glasbehållaren och elektronik bland plasten osv. Hur svårt kan det vara? Skickar de sina treåringar att sopsortera? Det känns ju tamejfan så ibland. När de har sorterat så åt helvete fel känns det helt meningslöst att sortera rätt själv ju. USCH ALLTSÅ!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback