Hata våfflor!
Jag hatar våfflor. Eller egentligen inte men när det är meningen att 19 våfflor ska gräddas och smeten löper amok redan efter sisådär sex stycken - då hatar jag våfflor. Speciellt när de (när man tror att man lyckats) bränner fast, går sönder eller visar sig vara degiga när man vänder dem upp på tallriken.
Det har alltså varit en sjukt stressig dag på jobbet med två miljoner människor som ville äta mat men bara två av personalstyrkan som jobbade dagen till ära. Emmeli och jag funderade starkt på att bara lägga ner och ge fan i allt. Men allt löste sig och efter endast en halvtimmes övertid och med en kortkort matrast (efter stängning, innan var det stört omöjligt) så var vi klara att stänga och larma. Yes!
Klockan sju kommer kusinen och hämtar mig och mamma. Vi i stallet ska ut och äta (Pernilla räknas med där fortfarande enligt mig även om hon nu har tagit hem Valle Vägsnigel) på Balkan. Jag är förbannat trött men ändå lite pepp på att träffa alla, äta gott osv. Risken finns dock att jag somnar över förätten efter två klunkar vin.
Over and out.
Det har alltså varit en sjukt stressig dag på jobbet med två miljoner människor som ville äta mat men bara två av personalstyrkan som jobbade dagen till ära. Emmeli och jag funderade starkt på att bara lägga ner och ge fan i allt. Men allt löste sig och efter endast en halvtimmes övertid och med en kortkort matrast (efter stängning, innan var det stört omöjligt) så var vi klara att stänga och larma. Yes!
Klockan sju kommer kusinen och hämtar mig och mamma. Vi i stallet ska ut och äta (Pernilla räknas med där fortfarande enligt mig även om hon nu har tagit hem Valle Vägsnigel) på Balkan. Jag är förbannat trött men ändå lite pepp på att träffa alla, äta gott osv. Risken finns dock att jag somnar över förätten efter två klunkar vin.
Over and out.
Snabbare än vinden
Idag har jag gjort något som jag antagligen kommer att ångra något så grymt i morgon. Spelat innebandy i evigheter. Jag tycker det är superroligt att springa runt med en klubba i näven och jaga efter en boll. Yes I do. Men jag har ingen vidare kondis och jag har inte tränat på.. ja inte var det igår i alla fall.
Till råga på allt hittade jag på enlek för att sysselsätta de få barn som var kvar på fritids när det var bara jag kvar som "fröken". I leken ingick det att göra upphopp, sit-ups, armhävningar och diverse andra muskelbyggande övningar.
Jag ångrar alltså inte att jag motionerade för typ en veckas tid på en och samma dag. För det var skitkul! Men jag kommer inte kunna gå i morgon. Känner redan nu hur träningsvärken börjar smyga sig på.
Det blir en hård dag i morgon.
Ang. innebandyn så tycker jag som sagt att det är jättekul att spela (speciellt om man inte är så noga med regler och kör med dem som inte är hundra gånger bättre än en själv) och jag går in för det som fasen. Struntar i att det är barn som är hälften så gamla som jag, jag ska vinna (detta har jag fått efter min mor som aldrig lät sina barn vinna ens fia med knuff). En av grabbarna som var med såg plötsligt (mitt inne i spelet när jag nog såg ut som en stopplykta i ansiktet) beundrande på mig och frågade:
- Går du på handboll eller?
Jag svarade att det gör jag inte.
- Men du springer ju superfort!
Yes, jag är som en Quarterhäst, snabb som fasen - på korta distanser. ;) Och när vinnarlusten tar över.
Det brukar heta att man blir som man umgås. Jag borde alltså bli en häst. Dock ingen Quarter för det är inte Greger. Men han är ganska snabb han också.^^
Till råga på allt hittade jag på enlek för att sysselsätta de få barn som var kvar på fritids när det var bara jag kvar som "fröken". I leken ingick det att göra upphopp, sit-ups, armhävningar och diverse andra muskelbyggande övningar.
Jag ångrar alltså inte att jag motionerade för typ en veckas tid på en och samma dag. För det var skitkul! Men jag kommer inte kunna gå i morgon. Känner redan nu hur träningsvärken börjar smyga sig på.
Det blir en hård dag i morgon.
Ang. innebandyn så tycker jag som sagt att det är jättekul att spela (speciellt om man inte är så noga med regler och kör med dem som inte är hundra gånger bättre än en själv) och jag går in för det som fasen. Struntar i att det är barn som är hälften så gamla som jag, jag ska vinna (detta har jag fått efter min mor som aldrig lät sina barn vinna ens fia med knuff). En av grabbarna som var med såg plötsligt (mitt inne i spelet när jag nog såg ut som en stopplykta i ansiktet) beundrande på mig och frågade:
- Går du på handboll eller?
Jag svarade att det gör jag inte.
- Men du springer ju superfort!
Yes, jag är som en Quarterhäst, snabb som fasen - på korta distanser. ;) Och när vinnarlusten tar över.
Det brukar heta att man blir som man umgås. Jag borde alltså bli en häst. Dock ingen Quarter för det är inte Greger. Men han är ganska snabb han också.^^Jag orkar inte
Känner verkligen inte för att åka och jobba. Jag har varken orken eller humöret med mig känner jag. Dessutom har jag inte kunnat tillbringa så mycket tid som jag brukar med hästen denna vecka och det gör mig ännu mer deppig. Humöret brukar hjälpas upp med hjälp av de fyrbenta varelserna. Har inte ens tid imorgon (tack och lov att jag har min mamma som gärna tar hand om Greger iaf.) för då jobbar jag på restaurangen(cfeét/hotellet mellan halv nio och halv fem plus att jag ska ut och äta middag vid halv åtta. Fan. Eller trevligt med middag men jag behöver lite kvalitetstid med min häst. Faktiskt.
Bara att klistra på sig ett leende, låtsas att man är på bra humör och sätta sig i bilen.
Jag överlever nog denna dagen också.
Bara att klistra på sig ett leende, låtsas att man är på bra humör och sätta sig i bilen.
Jag överlever nog denna dagen också.
Jag trivs, delvis
Vikarierat på skolan denna vacka. Eller det blir åtminstone tre dagar om man räknar med morgondagen. Skönt med jobb men det blir samtidigt sjukt jobbigt. Två dagar i rad så har jag varit ilsken som ett bi, fräst åt alla som kommit i min väg och varit nära att spricka pga alla aggressioner.
Jag vill alltså säga förlåt till alla som råkat ut för mitt hemska jag denna vecka.
Men det ÄR jobbigt att jobba med barn. Eller det går an så länge man bara är på fritidsen och "passar" barnen, spelar spel och läser böcker. Tillbringar tid ute, hoppar hopprep och blir barn på nytt. Det som är jobbigt är att vara rastvakt, ensam. För det är omöjligt att vara på åtta ställen samtidigt (och skolgården är ganska stor) och avstyra bråk och lekar som tenderar att gå överstyr och leder till slagsmål. Jag känner mig som värsta bitchen som går och säger till ungarna hela tiden (de hatar mig säkert) men vad ska man göra? Det är ju liksom det uppgiften går ut på, att se till att inga bråk uppstår osv. Jag måste säga att jag är ganska bra på konflikthantering vad gäller barn emmelan och jag kan lugna ner dem genom att prata med dem när de är upprörda men så finns det en del som det bara inte går att nå. Och med tanke på att jag inte fått någrea restriktioner om vad jag ska göra om de inte tar på sig sina hjälmar om de skejtar eller åker sparkcykel och om de inte ger fan i varandra även om man sagt till hundra gånger så är det inte så lätt.
Det går men man blir jättetrött verkligen och eftersom jag mår dåligt av alla bråk, hur små och löjliga de än är, så blir det extra tungt. Speciellt om man är rastvakt ensam när man borde vara två eller tre.
Jaja det går väl. Tillbringar ju mesta tiden på fritidsen i alla fall och det känns bra för där trivs jag och alla (jo faktiskt!) barnen tycker om mig. Det är ju alltid en fördel.
Men det skulle ju imte göra något om man fick reda på jobb med lite mindre kort varsel. Det blir till att åka iväg snabbt som attan ibland och då förstörs liksom dagen eftersom jag även har hästarna som måste tas om hand och det är inte bara att strunta i dem. Men ett jobb är ju ett jobb och jag behöver pengarna, som vanligt.
Nä nu ska jag göra något vettigt tills det är dags att åka iväg och jobba. Igen.
Jag drar iväg
Det blir en impulsresa från den 3-10 november. Jag och en kompis åker till Portugal. Man måste liksom passa på när man får tur och retur plus alla tillägg (nu måste man betala om man vill ha med sig en resväska...) under 2000 kronor. Visserligen får vi ordna boende själv men det ska nog inte vara några problem. eftersom vi delar så blir det typ 400 kronor var för den veckan och det känns överkomligt.
Det värsta för min del blir väl att klara mig utan Greger (http://silvergreger.blogg.se) men å andra sidan kan det vara skönt att vara ifrån stallet också på ett sätt. Fast jag lär väl ha abstinensbesvär redan andra dagen om jag känner mig själv rätt.
En tidig födelsedagspresent till mig själv.
Blir alldeles för mycket utgifter nu egentligen med tanke på att jag åker på att betala över 3000 till mitt försäkringsbolag (varför ska det vara så jäkla dyrt att ha en bil?) nu i slutet av månaden. Fast jag har varit duktigt och sparat undan nästan all min lön från sommaren så jag har så det räcker egentligen. Men jag blir lite som Joakim von Anka, ju mer pengar jag har desto snålare blir jag.
Igår under en snabbpromenad i skogen höll jag på att bli attackerad av en ilsken hund. Yesyes. Jag är inte ett dugg rädd för hundar egentligen, naturligtvis har jag respekt för dem men det ska man ha för ALLA djur, men när en stor jäkla hund, size XXL börjar morra, skälla, resa ragg och slita i kopplet för att hugga mig DÅ blir jag skraj.
Mannen som gick med hunden drogs omkull när jag kommit förbi och det enda han sa var "Så där ska du inte hålla på, jäkla hund" innan han småmuttrande gick därifrån. Jag var tacksam över att jag inte hade med mig Kalle och Nisse kan jag säga. Själv skulle jag ju kunnat hoppa upp i närmaste gran om hunden kommit lös men att rädda mina fyrbenta darlingar hade varit svårare. Och även om de är stora så skulle de inte haft en chans mot den andra biffen.
Mina hundar är inte så farliga som de ser ut. Däremot är de snyggare i verkligheten än på kort. Faktiskt.;)
2,5 h övertid på jobbet igår ledde till en orolig mamma som skulle åka ut och leta efter sin snart 20-åriga dotter. Stackars mammsen, men du vet ju att jag klarar mig.:)
Det värsta för min del blir väl att klara mig utan Greger (http://silvergreger.blogg.se) men å andra sidan kan det vara skönt att vara ifrån stallet också på ett sätt. Fast jag lär väl ha abstinensbesvär redan andra dagen om jag känner mig själv rätt.
En tidig födelsedagspresent till mig själv.
Blir alldeles för mycket utgifter nu egentligen med tanke på att jag åker på att betala över 3000 till mitt försäkringsbolag (varför ska det vara så jäkla dyrt att ha en bil?) nu i slutet av månaden. Fast jag har varit duktigt och sparat undan nästan all min lön från sommaren så jag har så det räcker egentligen. Men jag blir lite som Joakim von Anka, ju mer pengar jag har desto snålare blir jag.
Igår under en snabbpromenad i skogen höll jag på att bli attackerad av en ilsken hund. Yesyes. Jag är inte ett dugg rädd för hundar egentligen, naturligtvis har jag respekt för dem men det ska man ha för ALLA djur, men när en stor jäkla hund, size XXL börjar morra, skälla, resa ragg och slita i kopplet för att hugga mig DÅ blir jag skraj.
Mannen som gick med hunden drogs omkull när jag kommit förbi och det enda han sa var "Så där ska du inte hålla på, jäkla hund" innan han småmuttrande gick därifrån. Jag var tacksam över att jag inte hade med mig Kalle och Nisse kan jag säga. Själv skulle jag ju kunnat hoppa upp i närmaste gran om hunden kommit lös men att rädda mina fyrbenta darlingar hade varit svårare. Och även om de är stora så skulle de inte haft en chans mot den andra biffen.
Mina hundar är inte så farliga som de ser ut. Däremot är de snyggare i verkligheten än på kort. Faktiskt.;)
2,5 h övertid på jobbet igår ledde till en orolig mamma som skulle åka ut och leta efter sin snart 20-åriga dotter. Stackars mammsen, men du vet ju att jag klarar mig.:)
Främmande ungar och ombakade bullar
Gårdagen bjöd på en hel del för mig. Kändes det som framåt kvällen vill säga då jag var helt slut i både kropp och huvud och mest gick runt och såg ut att ha 40 graders feber och minnesförlust..
Först upp tidiigt och upp till stallet, därefter hem fort som fasen för att hinna göra mig iordning för att åka och vara barnvakt till ett främmande barn. Främmande är just rätta ordet eftersom jag gick runt där i sporthallen för att hitta en domare som skulle ha med sig sitt barn på 16 månader. Utan att veta hur varken domaren eller barnet såg ut.
Tillslut träffade i på varandra i alla fall, strax innan matchen skulle börja. Ungen (hette han Isak?) lämnades över till mig och jag tog en promenad med honom. Vandrade runt i bostadsområdena säkert en och enhalvtimme. Första halvtimmen var Isak helt tyst och gjorde ingenting alls förutom att sitta där i vagnen. Sen såg han bilar överallt, lät som en il eller försökte härma alla skator vi träffade på. De i sin tur flög sin kos när de hörde tjutet.
Vädret var inte det bästa så när det började spöregna gick vi in i sporthallen. Allt gick bra tills Isak fick syn på sin pappa nere på planen där han sprang runt och blåste i visselpipan. Då blev det gnäll och vi gick ut i korridoren istället. Det blev tråkigt tillslut och det slutade med att vi gick och satte oss i min bil så att han fick "köra" den. Det kan ju tilläggas att när jag hoppade in i bilen efter avslutat uppdrag så levde bilen sitt eget liv med påslagna blinkers, helljus och vindrutetorkare.
Åkte sedan till farfar och käkade brända bullar (ombakade, så går det när man måste använda ugnen för att tina bullar och man glömmer bort dem på grund av visning av fina resväskor), och närmare sju sorters kakor.
Diskuterade allt mellan himmel och jord och lite till. Saken är den att farfar hade lock för ena örat så han hörde ännu sämre än vanligt (eller så hör han bara det han vill höra) så det var till att höja rösten till skyarna och artikulera ordentligt. Och vara beredd på att byta samtalsämne kvickt när farfar trodde att vi börjat prata om något helt annat.
Resterande timmarna av dagen gick fort och så var det kväll. Det var då jag blev som en levande död. Det tar på krafterna att vara barnvakt åt främmande barn och käka brända bullar hos sin älskade farfar.
Först upp tidiigt och upp till stallet, därefter hem fort som fasen för att hinna göra mig iordning för att åka och vara barnvakt till ett främmande barn. Främmande är just rätta ordet eftersom jag gick runt där i sporthallen för att hitta en domare som skulle ha med sig sitt barn på 16 månader. Utan att veta hur varken domaren eller barnet såg ut.
Tillslut träffade i på varandra i alla fall, strax innan matchen skulle börja. Ungen (hette han Isak?) lämnades över till mig och jag tog en promenad med honom. Vandrade runt i bostadsområdena säkert en och enhalvtimme. Första halvtimmen var Isak helt tyst och gjorde ingenting alls förutom att sitta där i vagnen. Sen såg han bilar överallt, lät som en il eller försökte härma alla skator vi träffade på. De i sin tur flög sin kos när de hörde tjutet.
Vädret var inte det bästa så när det började spöregna gick vi in i sporthallen. Allt gick bra tills Isak fick syn på sin pappa nere på planen där han sprang runt och blåste i visselpipan. Då blev det gnäll och vi gick ut i korridoren istället. Det blev tråkigt tillslut och det slutade med att vi gick och satte oss i min bil så att han fick "köra" den. Det kan ju tilläggas att när jag hoppade in i bilen efter avslutat uppdrag så levde bilen sitt eget liv med påslagna blinkers, helljus och vindrutetorkare.
Åkte sedan till farfar och käkade brända bullar (ombakade, så går det när man måste använda ugnen för att tina bullar och man glömmer bort dem på grund av visning av fina resväskor), och närmare sju sorters kakor.
Diskuterade allt mellan himmel och jord och lite till. Saken är den att farfar hade lock för ena örat så han hörde ännu sämre än vanligt (eller så hör han bara det han vill höra) så det var till att höja rösten till skyarna och artikulera ordentligt. Och vara beredd på att byta samtalsämne kvickt när farfar trodde att vi börjat prata om något helt annat.
Resterande timmarna av dagen gick fort och så var det kväll. Det var då jag blev som en levande död. Det tar på krafterna att vara barnvakt åt främmande barn och käka brända bullar hos sin älskade farfar.
babbel
Jag vill liksom inte bara ha någon för att ha någon. Jag vill ha någon för att jag behöver.
Get it?
I morgon blir det till att vara barnvakt. Åt någons barn som jag aldrig har träffat. Så kan det gå när man lever i en familj med två handbollsspelande individer och en mamma som är domaransvarig och som inte får tag i tillräckligt med domare på grund av barnvaktsbrist. Då finns jag. Det är tur att jag inte har något vettigt liv. Ha!
I tried to be cool but you´re so hot that I melted.
Btw så fyllde min syster 14 år igår. Grattis till henne! Jag känner mig inte ett dugg gammal, näe då!;)
Den finaste systern någon kan ha. Jag har även den finaste bror någon kan ha men inget kort på honom.
Get it?
I morgon blir det till att vara barnvakt. Åt någons barn som jag aldrig har träffat. Så kan det gå när man lever i en familj med två handbollsspelande individer och en mamma som är domaransvarig och som inte får tag i tillräckligt med domare på grund av barnvaktsbrist. Då finns jag. Det är tur att jag inte har något vettigt liv. Ha!
I tried to be cool but you´re so hot that I melted.
Btw så fyllde min syster 14 år igår. Grattis till henne! Jag känner mig inte ett dugg gammal, näe då!;)
Den finaste systern någon kan ha. Jag har även den finaste bror någon kan ha men inget kort på honom.
This is the life
"Om du visste hur din närhet påverkar mig skulle du inte le sådär varje gång vi ses."
Hösten har anfallit och jag försvarar mig. med hjälp av tjocka tröjot och jackor samt vantar (när inte lillasyster har snott dem innan jag vaknat). Skönt tycker jag förvisso, om vädret kunde vara som idag alla dagar skulle jag nog vara lycklig.
Kanske, kanske blir det Portugal med Elin. Men jag är både ganska fattig och väldigt snål (och jag kan inte surfa) så den som lever får se. Vore visserligen skönt att få lite semester menmen...
Nu blir det till att käka mandariner, mitt Nya Liv har startat, halft som halft i alla fall.;)
Hösten har anfallit och jag försvarar mig. med hjälp av tjocka tröjot och jackor samt vantar (när inte lillasyster har snott dem innan jag vaknat). Skönt tycker jag förvisso, om vädret kunde vara som idag alla dagar skulle jag nog vara lycklig.
Kanske, kanske blir det Portugal med Elin. Men jag är både ganska fattig och väldigt snål (och jag kan inte surfa) så den som lever får se. Vore visserligen skönt att få lite semester menmen...
Nu blir det till att käka mandariner, mitt Nya Liv har startat, halft som halft i alla fall.;)